det senast

"det känns som om ni inte vill att jag ska finnas..." - agnes snart 5 år.

dessa känslor alltså :) denna gången kom de för att hon typ inte fick hoppa hopprep i köket.
det är mycket sura miner och i nästa sekund ett stort happy face.
men det är underbart och ibland underbart svårt.
hon är ju tjej så det är väl helt naturligt och det tillhör antagligen utvecklingen.
sitta still på stolen är oxå svårt. ramla är det som ofta blir resultatet.
men jag har fått höra att hon är som jag var...fatta inte :)

noel är inne i en ny fas där han har börjat kolla på mig om jag inte fatta något.
idag vid mellis när han fick gröt,stängde han munnen, kollade på mig och började himla med ögonen. sjukt söt var han.
sen börjar han bara skratta.
han är verkligen en myskille. hoppas bara inte det håller i sig till tonåren...
vill vara nära, kramas och bara få krypa upp i famnen och sedan luta huvudet mot mig för att gosa.
love it!!