Detta hände igår! Som på film...

Sitter nu i NY och vänta på sista, sista flyget för idag som ska ta oss till Toronto.
18 h flygning på en dag är hyffsat tufft. Allt har gått bra men kunde verkligen slutat i missat flyg, ett senare flyg som resulterat i ett dygn på NY flygplats...

Vad hände då?
När vi landade i London hade vi redan då tiden emot oss. Flyget var försenat och så hade dom bestämt att idag strukturera om så det var lite kaos.
Men vi hade mött upp och frågat om vägen och flygvärden kollade på klockan, räckte oss ett express kort i handen. Och tack Gud för det. Vi fick gå före i köer med denna orangea lapp men väl vid säkerhetskontrollen sa det STOP!
Kön var lång och sen gjorde de självklart stickprover på var 5:e väska... Så gissa vilken väska som blev den 5:e? Precis, min!
Som om vi inte hade skit bråttom.
Vi hade fått info om att de väntar in alla passagerare sen ändrades den infon.
Vi hade ganska långt till vår gate.
Sen var det en del väskor framför mig som skulle kollas.
Mr Tony som kollade väskan var ju trevlig och lyfte verkligen försiktigt upp allt så jag lätt och snabbt kunde plocka ner allt igen. Då hade vi typ 10 min på oss och flyget skulle enligt tid redan lämnat.
Här fortsätter filmen:
Det fanns bara att springa allt vad vi hade. Ta väskan på armen springa i alla rulltrappor. Släng sig på tåget, trycka sig ut, springa igen. Mjölksyran och svetten kom kan jag säga.när vi kommer till vår gate är det helt tomt. Men där står en vacker brud som frågar:
Who are you sir?
Andreas skriker:
A L M L O V!!!
Hon plockar direkt upp luren och säger:
I have Mr Almlov here!
Sen blev den känslan du vet.
Alla satt och väntade på att få lyfta. Vem är det som saknas??
Sen när vi väl gick igenom gången så var blickarna på oss. Men det var bara att bjuda på d för vi var så tacksamma att vi kommit med!!
Precis när vi satt oss till redo sa flygvärdinnan att gaten är nu helt stäng och att vi måste åka. Tyvärr var det 2 som missade denna flight.
Tycker så synd om dom för det kunde verkligen varit vi.

Efter att vi landat i NY flöt allt på som det skulle och sista sträckan till Toronto hade samma känsla som när vi är i Värnamo och vet att om 20 min är vi hos mormor & morfar.
Jag satte mig, började min 3:e film, somnade och vaknade igen när hjulen slog i backe.
Känns inte som jag gjort annat än att flyga, börja en film, somna med headset i öronen och vakna vid maten, somnat igen för att sedan gå av planet till ett annat.
Så det där med att umgås och prata på planet i 9 tim... Vi tar igen det en annan dag.


Kram, vi ses!

Att göra hans dag

Tidigt som galet kändes det när vi var på folkets park för att hinna kolla in djuren innan ett besök på Bvc var inbokat.
Behövs inte så mycket för att man ska känna sig som en bra mamma.
Några hästar i detta fallet.

Noel tyckte det var så kul att se stora hästar och att få höra den nysa tog nog priset.
Skrattet klingade!
Det verkade vara full fart på dom denna onsdag.
De la sig på marken och rullade runt, bet varandra och sparkade bakut som med mening var tänkt att träffa hästen som bet och det gjorde den.

Sen var det en jätte stor kanin och självklart grisarna.
Dagen var redan då gjord för Noel.

När vi kom till Bvc så insåg jag att jag köpt förstora stl på blöjorna till båda killarna... Alltså inte så bra på att uppskatta vikten på dom.
Sen fick Noel beröm för sitt utvecklade språk. Det blir en stor grön bock på 2,5 års kontrollen sa sköterskan.

Levi låg då på lite lite vikt men följer nu sin kurva. Barnläkaren var inte orolig. Hon bekräftade det vi redan visste, han är ett aktivt barn som enligt henne snart kommer gå...(ja,vi får se hur det blir med det)


















Kram, vi ses!

att lösenordskoda...

jag har tänkt och funderat. funderat och  tänkt igen. ska jag eller ska jag inte. varför eller varför inte.

vad är anledningen- mognad? 

eller är det att beskydda barnen och familjen?

är det så att jag ska skriva något annat eller på något annat sätt?

jag vet inte om jag ska vara ärlig.

men det har under en tid legat i mitt hjärta att lösenordskoda bloggen.

ett beslut till detta är att jag har inte lust eller behov är nog mer rätt i sammanhanget att exponera oss. 

har aldrig varit grejen med bloggen och jag har inte skrivit för mycket någon gång tycker jag utan det kanske är det som är grejen att jag just vill göra det. skriva för mycket men då i en lite mer

 "skyddad värld"

du är varmt välkommen att följa mig i fortsättningen oxå. bara sms eller lägg ett inlägg på denna med din info så kommer jag att ge dig det du behöver för att komma in och fortsätta läsa.

jag kommer att låsa om en vecka eller så.

ska bara hitta på världens jobbigaste användarnamn och lösenord först och det tar typ en vecka...

ja, nu sitter jag här i soffan och borde göra matschema för att vi inte ska svälta ihjäl men det enda jag vill göra är att kolla en bra film och käka goood ost.

men det blir det inte...ja, film kanske men inte det andra.

det blir nog matschema ändå och ny färg på naglarna.

imorgon ska jag träffa världens bästa Maria och det är alltid med pirr imagen av förväntan. det finns bara ett stort problem... vi har SÅ mycket att prata om men SÅ lite tid (just imorgon) att göra det på.

tur att vi tar bilen från förskolan efter lämning för då kan vi börja snacka innan kaffet är inköpt och vi har hittat en plats att slå oss ner på för att fnissa och vara dödsallvarliga!

godnatt alla!

(om en stund alltså)